Bildjournalistik, som också ofta kallas fotojournalistik, är en form av journalistik där fotografier används för att skildra ett händelseförlopp. Fotografierna spelar huvudrollen i ett fotojournalistiskt reportage, och eventuell text ska endast ses som ett komplement. Det förhåller sig alltså på rakt motsatt sätt jämfört med konventionell journalistik, där texten är huvudsaken.
Foto- och bildjournalistik hamnar nära många andra former av fotografi, exempelvis dokumentärfotografi. Det som skiljer ut den professionella bildjournalistiken är att den måste uppfylla tre kriterier.
- Aktualitet – bilderna ska illustrera någonting som nyligen har inträffat.
- Objektivitet – bilderna ska utgöra en rättvisande och objektiv bild av det händelseförlopp som de beskriver. Vissa tolkar detta som att alla former av bildbehandling är förbjuden, andra har en mer tillåtande inställning.
- Berättande – bilderna ska forma ett narrativ, på egen hand eller i kombination med exempelvis text eller förklarande grafik.
Fotojournalistikens historia
Det är inte känt vad den allra första fotojournalisten hette. Man vet dock att hen (även om det nog får hållas för troligt att det rör sig om en man) verkade redan före fotografiets intåg. En föregångare till fotografiet är daguerrotypen, en kopparplåt med en hinna av silverjodid som exponeras för ljus genom en öppning i en mörk låda. 1847 tog en okänd person daguerrotyper av amerikanska trupper under kriget mot Mexiko. Den första kända fotojournalisten är rumänen Carol Popp de Szathmary, som var hovfotograf i Rumänien. Han tog foton under Krimkriget, som skickades till olika kungahus i Europa.
Vid denna tid hade dagspressen inte tillgång till teknik som gjorde det möjligt för tidningarna att publicera foton. Därför fick de fotografier som publicerades först omarbetas till gravyrer. 1880 publicerades de första fotografierna i form av rasterbilder i New York-tidningen The Daily Graphic. Bilderna byggdes här upp av rasterpunkter, med varierande storlek och täthet. 17 år senare kunde denna teknik användas i tryckpressar som kördes på full hastighet, vilket ledde till ytterligare ett viktigt genombrott för fotojournalistiken.
Jacob Riis
Till en början dominerade motiv tagna utomhus, och studiobilder av medlemmar i societeten, fotografiet. Många inom de högre samhällsklasserna i storstäder som London och New York var helt omedvetna om arbetarklassens levnadsvillkor. Detta förändrades när blixtljuspulvret uppfanns, och det blev möjligt att fotografera i vilken inomhusmiljö som helst.
Den danskfödde fotografen Jacob Riis drog nytta av detta. Med sin bok How the Other Half Lives kunde han visa upp levnadsvillkoren för invånarna i New Yorks slumområden.